CARL JACOB LINDSTRÖM (1801-1841). En Abbot med en tupp i fickan ridande

CARL JACOB LINDSTRÖM (1801-1841). En Abbot med en tupp i fickan ridande på en åsna. Akvarell på papper, 12,7 x 20.2 cm, inklusive passepartout 26 x 33 cm. Signerad och daterad "Lindström Roma 1829” och betitlad ”L’abate Au va per Tivoli". Jmf. Litteratur: G. Jungmarker, C. J. Lindström, En svensk tecknare i Italien", i "Nationalmusei årsbok 1934”ä, ss. 65-89 B. Lewan, "Drömmen om Italien, Italien i svenska resenärers skildringar från Atterbom till Snoilsky", 1966 G. Aprata, "L’Opera napoletana di C. J. Lindström" i "Napoli Nobilissima", Vol. II, fadcs. III, 1962 M. Winqvist, "Tre svenska konstnärer i Neapel, Mörner. Wetterling. Lindström", 1978 B. Lewan, "Svenskar i Rom. Ur brev och reseminnen från sjutton-artonhundratalen", 1987 B. Lundström, "Michael Gustaf Anckarswärds resa," i "Inspirationens Skatkammer. Rom og skandinaviske kunstnere i 1800-talet", 2003, s. 143 Motivet förefaller vara en drift med kyrkan och dess representanter. Förutom abotten finns i bilden två direkta referenser till Kristendomen; åsnan och tuppen abotten bär i sin ficka. Åsnan är ett arbetsdjur som bär andras bördor. När Jesus red in i Jerusalem på palmsöndagen valde han just en åsna för att visa att han kom som en fredlig och ödmjuk tjänare, inte ridande på en häst som en krigskung. Tuppen påminner om aposteln Petrus som förnekade Jesus tre gånger innan tuppen gol. När tuppen gol insåg Petrus sitt svek och ångrade sig. Inom Kristendomen symboliserar tuppen därför samvete, sanning och vaksamhet mot frestelser. Ett andligt ledarskap måste utgå från absolut ödmjukhet och viljan att tjäna, snarare än jordisk makt eller status. Tuppen fungerar som prästens "väckarklocka" och vaktpost. Den påminner ledaren om att ständigt tala sanning, vara vaken för faror och motverka andlig stagnation eller hyckleri. Genom att avbilda tuppen instoppad i abottens ficka, ironiserar Lindström troligtvis över somliga prästers egennyttiga beteende. Kanske det är därför han låtit åsna slå bakut, när denna insett att botten är på väg till Tivoli, vilket under slutet av 1700-talet kommit att omvandlas till en natursjön nöjes- och rekreationsort, därav namnet Tivoli på nöjesparker runt om i Europa. Efter avslutade studier på Konstakademien reste Lindström 1823 till Rom. Han bodde där i Villa Malta, skulptören Johan Niclas Byströms hem ,vilket han upplät som bostad åt svenska konstnärer och författare verksamma i Rom; Hjalmar Mörner, Gustaf Söderberg, Olof Johan Södermark, Alexander Clemens Wetterling, Leonard Roos af Hjelmsäter, Daniel Amadeus Atterbom och Karl August Nicander, för att nämna de mest kända. 1830 flyttade Lindström till Neapel där han förblev bosatt resten av sitt liv. Lindström kom att bli den svenska konstnär i sin tid som var mest känd i Italien. 1932 hölls på Museo di Roma en stor kulturhistorisk utställning "Nostra di Roma nell’Ottocento” en generalmönstring av det bästa inhemska och utländska konstnärer bevarat åt oss i bild av Rom under 1800-talet. Den svenska konstnär som väckte mest uppmärksamhet bland italienska recensenter var Carl Jacob Lindström vars verk upptog stort utrymme. Utställningen föranledde Gustaf Jungmarker, intendent på Nationalmuseum, att ett par år senare skriva en lång artikel om Lindströms liv och konstnärsskap i Nationalmusei årsbok, vars verk innan dess varit tämligen okända för en svensk publik. Verk av Lindström förekommer ytterst sällan på den svenska konstmarknaden eftersom han lämnade Sverige redan som ung. Till skillnad mot sina samtida utförde Lindström sina akvareller utan att först göra en skiss av motivet i blyerts, en teknik som inte ger utrymme för några misstag.

Estimación:€359.52

Ver todos los artículos deStockholms AuktionsverkoArte, Pintura & obra gráfica